cogitabundus

hade en sjukt bra dag med både mig själv och joanna. 

suttit och funderat en stund på hur man egentligen kan vara så attraherad av en person. för mig är joanna det absolut vackraste som finns. sagt det förut, säger det igen utan ånger. jag skulle kunna bo med henne under en bro för resten av mitt liv. var som helst, hur som helst och när som helst. jag skulle kunna offra allt jag äger och har för henne. 

en stark känsla, minst sagt. känns dumt och lite konstigt att man, tyvärr, måste kasta den i sjön.. blicken framåt. det kommer gå bra, det är jag helt övertygad om! 

jag hoppas bara att inte tiden går för långt och hon ångrar sig. där var jag för lite över ett år sen. men det här är något som vi båda måste gå igenom för att vi ska bli vi, om det någonsin blir vi igen... jag ska absolut inte sticka någonting under bordet men jag hoppas att jag någon gång får tillbaka henne.

jag blir så himla glad att se att det är folk som bryr sig om henne när jag läser hennes blogg. en lugnande känsla. 

jag har folk som jag kan prata med om jag vill. men hur sjukt det än låter så behöver hon minst lika mycket stöd som jag.

men som sagt, en sjukt bra och framför allt trevlig dag med både mig själv och henne.